Cinemateket: Karriär
Ett teatersällskap turnerar landet runt med buss. De stannar till på en liten ort där primadonnan Nanna Högfelt tidigare har haft en kärleksrelation med en direktör. Han är inte hemma men hans son tar emot sällskapet och bjuder på frukost. Monika Hall, en ung skådespelare som har de minsta rollerna i teatersällskapets uppsättningar, träffar där på järnbruksorten den blivande bergsingenjören Erik Norrby.
Karriär skildrar träffsäkert och ömsint folkparksteaterlivet på 1930-talet. I fokus står Monikas och Eriks fina men komplicerade förhållande och Nannas avstannade karriär som kraschat på grund av missbruk och divalater. I deras olika roller och med vitt skilda erfarenheter möts den erfarna bedagade stjärnan och den unga kvinnan som drömmer om att slå igenom.
Regissören Schamyl Bauman balanserar skickligt mellan humor, tragik och romantik och han fick också mycket beröm för filmen, framför allt för den trovärdiga vardagligheten och för personregin. Han var sedan tidigare populär hos publiken med sina lustspel men Karriär blev även en kritikerframgång.
För Signe Hasso, som spelade Monika, var filmen det stora genombrottet. Hon var redan etablerad på Dramaten och hade året innan spelat i Baumans Häxnatten (1937) men i och med Karriär konstaterade man att en ny stjärna hade äntrat den vita duken. Hon stämde väl in i de folkhemskomedier som Bauman gjorde. Men han hann bara göra några filmer tillsammans med henne, sedan lämnade hon Sverige för Hollywood, där hon med tiden förärades med en stjärna på Hollywood walk of fame. Bauman fortsatte att regissera folkhemskomedier, ofta med Edvard Persson eller Sickan Carlsson i huvudrollen.
Även om Hasso fick stor uppmärksamhet i och med Karriär gick ändå de stora lovorden till Tollie Zellman som spelade Nanna Högfelt. I StockholmsTidningen skrev kritikern ”Robin Hood”: ”Tollie Zellman ställer Signe Hasso i skuggan – om man nu kan tala om att månen kan ställa solen i skuggan. Ty Signe Hasso är så varm, så livgivande, så dyrkansvärd som solen. Hon spelar inte under sin form, sin begåvning – är något sådant möjligt? Men Tollie Zellman har fått sitt livs roll, och hon spelar den som – ja, kanske ingen annan kunnat göra. Och detta måste fröjda Signe Hasso själv, som den verkliga stora skådespelerska hon är, trots sin yttre litenhet.”
I boken ”Bergmans 1900-tal” (2000) skrev Ingmar Bergman om Karriär: ”Schamyl Bauman är en relativt bortglömd regissör. Han har gjort så oerhört mycket för svensk film och det har varit substans i det han gjort. När jag ser Schamyls filmer noterar jag varje gång hur bra gjort det är, hur skicklig han var med skådespelarna. Och Karriär är en på en gång rolig, ömsint, osentimental och skarpsynt film.”
Karriär skildrar träffsäkert och ömsint folkparksteaterlivet på 1930-talet. I fokus står Monikas och Eriks fina men komplicerade förhållande och Nannas avstannade karriär som kraschat på grund av missbruk och divalater. I deras olika roller och med vitt skilda erfarenheter möts den erfarna bedagade stjärnan och den unga kvinnan som drömmer om att slå igenom.
Regissören Schamyl Bauman balanserar skickligt mellan humor, tragik och romantik och han fick också mycket beröm för filmen, framför allt för den trovärdiga vardagligheten och för personregin. Han var sedan tidigare populär hos publiken med sina lustspel men Karriär blev även en kritikerframgång.
För Signe Hasso, som spelade Monika, var filmen det stora genombrottet. Hon var redan etablerad på Dramaten och hade året innan spelat i Baumans Häxnatten (1937) men i och med Karriär konstaterade man att en ny stjärna hade äntrat den vita duken. Hon stämde väl in i de folkhemskomedier som Bauman gjorde. Men han hann bara göra några filmer tillsammans med henne, sedan lämnade hon Sverige för Hollywood, där hon med tiden förärades med en stjärna på Hollywood walk of fame. Bauman fortsatte att regissera folkhemskomedier, ofta med Edvard Persson eller Sickan Carlsson i huvudrollen.
Även om Hasso fick stor uppmärksamhet i och med Karriär gick ändå de stora lovorden till Tollie Zellman som spelade Nanna Högfelt. I StockholmsTidningen skrev kritikern ”Robin Hood”: ”Tollie Zellman ställer Signe Hasso i skuggan – om man nu kan tala om att månen kan ställa solen i skuggan. Ty Signe Hasso är så varm, så livgivande, så dyrkansvärd som solen. Hon spelar inte under sin form, sin begåvning – är något sådant möjligt? Men Tollie Zellman har fått sitt livs roll, och hon spelar den som – ja, kanske ingen annan kunnat göra. Och detta måste fröjda Signe Hasso själv, som den verkliga stora skådespelerska hon är, trots sin yttre litenhet.”
I boken ”Bergmans 1900-tal” (2000) skrev Ingmar Bergman om Karriär: ”Schamyl Bauman är en relativt bortglömd regissör. Han har gjort så oerhört mycket för svensk film och det har varit substans i det han gjort. När jag ser Schamyls filmer noterar jag varje gång hur bra gjort det är, hur skicklig han var med skådespelarna. Och Karriär är en på en gång rolig, ömsint, osentimental och skarpsynt film.”
Text: Lova Hagerfors
Digitalt restaurerad av Filminstitutet.
Originaltitel: Karriär Regi: Schamyl Bauman
Medverkande: Signe Hasso, Sture Lagerwall, Tollie Zellman, Carl Barcklind År: 1938 Land: Sverige Format: DCP (digitaliserad) Längd: 1 tim 47 min Dialogspråk: Svenska Åldersgräns: Barntillåten
